Proteinbolaget Magazine

Här hittar du ny inspiration varje vecka!

D-vitaminbrist – symtom, orsaker och vad du kan göra

Senast uppdaterad

  • Träning & Hälsa
D-vitaminbrist – orsak och symptom

D-vitaminbrist kan utvecklas utan tydliga symtom. Vid mer uttalad brist kan du få muskelsvaghet och värk i muskler eller skelett. Besvären kan samtidigt ha andra förklaringar, vilket gör att både symtom, levnadsvanor och hälsan i övrigt behöver vägas in. Vi går igenom möjliga tecken på brist, bakomliggande orsaker och vad du kan göra själv eller behöver få hjälp med av vården.

Därför behöver kroppen D-vitamin

D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som du får från maten och som bildas i huden med hjälp av solljus. Det behövs för flera viktiga funktioner:

  • Kalciumbalans: D-vitamin hjälper kroppen att ta upp kalcium från maten och hålla en normal kalciumnivå i blodet. Kalcium behövs bland annat för skelettet, musklerna och nerverna.

  • Skelett och tänder: D-vitamin behövs för att kalcium och fosfor ska lagras in i benvävnaden. Det bidrar till god benhälsa och hjälper skelett och tänder att behålla sin hårdhet och styrka.

  • Muskelfunktion: D-vitamin behövs för att musklerna ska fungera normalt, bland annat när de drar ihop sig för att skapa rörelse.

  • Immunförsvaret: D-vitamin hjälper till att reglera aktiviteten hos immunceller som deltar i kroppens försvar mot smittämnen.

Att vitaminet behövs för dessa funktioner betyder inte att extra tillskott förbättrar dem om du redan får tillräckligt. Målet är att täcka kroppens behov och undvika brist.

Vill du fördjupa dig i vitaminets funktioner och olika former hittar du mer i vår guide allt om D-vitamin.

Orsaker och riskfaktorer för D-vitaminbrist

D-vitaminbrist kan uppstå när du får för lite D-vitamin från maten och hudens produktion inte räcker till. Brist kan också bero på att kroppen har svårt att ta upp eller använda vitaminet. Orsaken påverkar vilka åtgärder som behövs.

Begränsad sol och lågt intag från maten

Under vinterhalvåret är solens UVB-strålning i Sverige otillräcklig för hudens D-vitaminproduktion. Kroppen använder då D-vitamin från maten och sina lagrade förråd. Vintern innebär därför inte automatiskt att du får brist.

Följande faktorer kan öka risken:

  • Lite sol på huden under sommaren: Om du sällan vistas utomhus eller bär heltäckande kläder får huden mindre möjlighet att bilda D-vitamin.
  • Högre ålder: Hudens förmåga att bilda D-vitamin minskar med åldern.
  • Mörkare hud: Hudens pigment gör att mindre D-vitamin bildas vid samma mängd solljus jämfört med ljusare hud.
  • Få D-vitaminkällor i kosten: Om du inte äter fisk eller D-vitaminberikade livsmedel kan intaget bli otillräckligt. Vid vegansk kost behöver vitaminet komma från exempelvis berikade växtdrycker eller tillskott.

Sjukdomar och operationer som påverkar upptaget

D-vitamin från mat och tillskott tas upp i tarmen. Obehandlad celiaki och vissa inflammatoriska tarmsjukdomar kan försämra upptaget. Detsamma gäller efter vissa former av fetmakirurgi, exempelvis gastric bypass. Då kan det vara otillräckligt att enbart äta mer D-vitaminrik mat.

Levern och njurarna omvandlar D-vitamin i flera steg till dess aktiva form. Vissa lever- och njursjukdomar kan störa omvandlingen, vilket påverkar kroppens möjlighet att använda vitaminet.

Personer med fetma har oftare låga D-vitaminnivåer i blodet. Det betyder däremot inte att alla med fetma har D-vitaminbrist.

Läkemedel som påverkar D-vitamin

Vissa läkemedel kan minska mängden D-vitamin som kroppen kan använda. En del epilepsiläkemedel ökar nedbrytningen av vitaminet, medan orlistat kan minska upptaget i tarmen. Långvarig behandling med kortison kan också påverka D-vitaminomsättningen.

Om du använder sådana läkemedel kan vården bedöma om du behöver tillskott eller provtagning. Ändra inte din läkemedelsbehandling på egen hand.

Symtom och konsekvenser vid D-vitaminbrist

D-vitaminbrist ger ofta inga tydliga symtom. Om besvär uppstår kan de komma gradvis. Att tillhöra en riskgrupp eller känna igen ett symtom räcker därför inte för att avgöra om du har brist.

Vid uttalad brist kan du få:

  • Muskelsvaghet: Framför allt i musklerna kring höfter och lår. Det kan exempelvis bli svårare att resa sig från en stol eller gå i trappor.
  • Muskelvärk: Värken kan vara diffus och kännas kring exempelvis ländrygg, bäcken och lår.
  • Skelettsmärta: Långvarig och uttalad brist kan försämra skelettets mineralisering och orsaka smärta.
  • Gångsvårigheter: Vid kraftig muskelpåverkan kan det bli svårt att gå som vanligt.

Om skelettets mineralisering försämras innebär det att för lite mineraler lagras in i benvävnaden. Hos vuxna kan detta leda till osteomalaci, där skelettet blir mjukare och risken för frakturer ökar. Hos barn kan allvarlig brist orsaka rakit, som påverkar skelettets tillväxt och form.

Trötthet och nedstämdhet kan ha andra orsaker

Trötthet kan förekomma vid D-vitaminbrist, men är inget säkert tecken. Sömnproblem, stress, blodbrist och andra tillstånd kan ge liknande besvär. Ihållande trötthet behöver därför bedömas bredare än enbart som en möjlig vitaminbrist.

Studier har också visat att depression är vanligare hos personer med låga D-vitaminnivåer. Det visar däremot inte att bristen orsakar depression eller att tillskott behandlar den. Om du har långvarig nedstämdhet eller andra besvär som påverkar vardagen bör du kontakta vården för en bedömning.

När bör du kontakta vården?

Kontakta vårdcentralen om du har ihållande muskelsvaghet, värk eller oförklarlig trötthet som påverkar vardagen. Berätta när besvären började, vilka läkemedel och tillskott du tar och om du har en sjukdom eller har genomgått en operation som kan påverka näringsupptaget.

Vården bedömer om D-vitaminbrist eller andra orsaker behöver undersökas. Vid misstänkt brist kan ett blodprov mäta halten D-vitamin i blodet. Ibland behövs andra prover, exempelvis för att kontrollera kalcium och njurfunktion.

Resultatet bedöms tillsammans med dina symtom och riskfaktorer. Ett lågt D-vitaminvärde förklarar inte automatiskt alla besvär, och enbart trötthet innebär inte att ett D-vitaminprov behövs.

Behandling och uppföljning vid konstaterad brist

Konstaterad D-vitaminbrist kan behandlas med läkemedel som innehåller D-vitamin. Vården anpassar dosen och behandlingstiden efter hur låg nivån är, orsaken till bristen och eventuella andra sjukdomar. Även ditt intag av kalcium kan behöva ses över.

Om en tarmsjukdom försämrar upptaget av D-vitamin behöver även sjukdomen behandlas. Då kan det vara otillräckligt att enbart äta mer D-vitaminrik mat.

Behandlingen följs vanligtvis upp med ett nytt blodprov efter cirka tre månader. Vården bedömer provsvaret, dina symtom och om orsaken till bristen finns kvar. Utifrån det anpassas den fortsatta behandlingen. Vissa behöver fortsatt tillskott för att bristen inte ska återkomma.

Hur snabbt eventuella symtom förbättras varierar. Om besvären kvarstår trots att D-vitaminnivån har normaliserats behöver vården bedöma andra möjliga orsaker. Höj inte dosen på egen hand för att försöka få snabbare effekt.

Så förebygger du D-vitaminbrist

För att förebygga brist behöver du se till både vad du äter och hur mycket sol du får på huden under sommaren. Under vinterhalvåret är solens UVB-strålning i Sverige otillräcklig för hudens D-vitaminproduktion. Då får maten och kroppens lagrade D-vitamin större betydelse.

Få in fler D-vitaminkällor i maten

Fet fisk är en av de bästa naturliga källorna, men det finns fler alternativ som kan bidra i vardagen:

  • Lax, sill och makrill: Variera exempelvis mellan lax till middag, sill till lunch och makrill som pålägg.
  • Berikade mjölkprodukter: Mjölk, fil och yoghurt med tillsatt D-vitamin kan bidra till intaget.
  • Berikade växtbaserade alternativ: Välj exempelvis havre- eller sojadryck med tillsatt D-vitamin. Kontrollera förpackningen, eftersom alla produkter inte är berikade.
  • Berikade matfetter: Margarin och vissa matfettsblandningar innehåller tillsatt D-vitamin.
  • Ägg och vissa svampar: Äggula innehåller mindre mängder D-vitamin. Även svamp kan bidra, särskilt sorter som behandlats med UV-ljus för att öka innehållet.

Mängderna varierar mellan livsmedlen. Ägg och svamp är därför komplement snarare än självklara ersättare för fisk eller berikade produkter.

När maten och solen inte räcker till

Vet du med dig att du inte äter fisk eller D-vitaminberikade livsmedel rekommenderas ett förebyggande tillskott på 10 µg, motsvarande 400 IE, per dag. Samma tillskottsråd gäller vuxna som sällan får sol på huden under sommaren, exempelvis på grund av mycket inomhusvistelse eller heltäckande kläder.

Om du både får mycket lite sol under sommaren och inte äter fisk och D-vitaminberikade livsmedel rekommenderas 20 µg, motsvarande 800 IE, per dag. Personer från 75 års ålder rekommenderas också ett dagligt tillskott på 20 µg.

Vintermörkret innebär inte att alla behöver tillskott. Det viktiga är hur väl maten täcker ditt behov och om du tillhör någon av grupperna ovan. Om du dessutom fått lite sol under sommaren är det särskilt relevant att se över intaget inför vintern.

Hos Proteinbolaget hittar du D-vitamintillskott i olika styrkor och former. Råden ovan gäller förebyggande tillskott för vuxna. Vid konstaterad brist anpassas behandlingen av vården, och för små barn gäller barnhälsovårdens råd om D-droppar.

Högre dos är inte automatiskt bättre

Livsmedelsverket varnar för att ta för höga doser D-vitamin från kosttillskott. För vuxna är den övre intagsgränsen 100 µg, motsvarande 4 000 IE, per dag från mat och tillskott tillsammans. Det är en säkerhetsgräns för långvarigt intag, inte en rekommenderad dagsdos.

För mycket D-vitamin kan ge förhöjt kalcium i blodet och skada njurarna. Följ därför doseringen på förpackningen eller vårdens ordination.

Använd inte solarium för att försöka förebygga brist. UV-strålning kan skada huden och öka risken för hudcancer.

Sammanfattning

D-vitaminbrist kan bero på för lite D-vitamin från mat och sol, men också på försämrat upptag, vissa sjukdomar eller läkemedel. Bristen kan vara symtomfri, medan uttalad brist kan ge muskelsvaghet, värk och påverkan på skelettet.

Har du ihållande besvär bör du kontakta vårdcentralen för en bedömning. Symtomen kan ha andra orsaker, och eventuell behandling behöver anpassas efter både provsvar och varför bristen uppstått.

För att förebygga brist kan du välja D-vitaminrika och berikade livsmedel. Kosttillskott ska ses som ett komplement när D-vitaminet från maten och hudens produktion genom solljus inte räcker för att täcka behovet. De ersätter inte en varierad kost. Följ tillskottsråden för din grupp eller vårdens ordination.

Källor